Passtakt i tölt

Om en häst helt enkelt inte kan tölta rent utan genomgående visar passtakt brukar man tala om att hästen är Passaktig i tölten eller bunden. Är det riktigt illa och ren passtakt kallas gångarten för grisepass. Dessa hästar har starka laterala gångartsanlag men behöver inte för den sakens skull vara femgångare. Flygande pass kräver också andra egenskaper hos hästen. Mer om detta under kapitlet pass.


Om en häst däremot tillfälligt blir passaktig kan man säga att hästen styvar sig. Detta förutsätter att hästen har en ok eller bra takt i grunden men tillfälligt blir stel i rygg och nacke och det böljande rörelsemönstret försvinner. Det kan bero på många saker men oftast går hästen emot hjälperna, ryttaren har fastnat i handen och hästen faller på framdelen. Hästen kan också mista balansen på grund av underlag, tempoväxling eller tillfällig psykisk spänning.


Hästarna blir ofta lite passaktiga när de ska sättas i tölt som unghästar eller man försöker utbilda hästen till att samla sig mer i tölten. Om hästen spänner de rätta musklerna när man ber om ökad samlingsgrad och därigenom också av misstag styvar sig i bålen blir också tölten tillfälligt passaktig. Denna passtagt försvinner när hästen kan slappna av i arbetet och bölja igen. Detta kallar jag för positiv passtakt.

Att se tydlig passtakt kan de flesta göra även om man inte är van att titta på tölt. Det hela ser stelt och kantigt ut. Mer nyanserad passtakt kan vara mer besvärlig. En häst kan behålla den säkra takten men sluta bölja i bålen. Vissa hästar är till sin natur stela i kroppen men håller ändå ren takt. Dessa hästar kallas för kroppslaterala och kan vara mycket luriga att se ren takt på.

Vi kan då ta till samma sammanhang som i den rena tölten. D.v.s. Bakbenets hov och frambenets knä. Vi väljer det benpar som är närmast oss för enkelhetens skull. Vi har fortfarande kvar viss kugghjulseffekt men det hela är förskutet. Frambenet går ner för landning för tidigt. Sammanhang bakhov och framknä är mer liggande till sin natur. Avståndet blir något kortare dvs. strecket blir något kortare, när frambenet går ner för landning. Strecket blir något längre när bakbenet sträcks ut bakåt. Detta är dock svårt att se.

När bakhoven landar är inte frambenet på sin högsta punkt utan på väg ner för landning. På bilden har bakhoven fortfarande en bit kvar till marken. Frambenets kota har redan passerat knäet och avståndet mellan bakhov och framben är lite kortare än tidigare. Det ser inte längre ut som om bakhoven skjuter framknäet uppåt framåt. Hästen är dessutom lång i formen och har sänkt nacke och hela frampartiet. Skjuter på med bakbenen men bär inte gärna vikt utan tar emot sig med frambenen i stället.

Jämför samma ekipage i samma moment men i ren takt.

Hästen är mer rest och samlad. Bär mer vikt på bakbenen. Inga spänningar i rygg eller nacke. När bakbenet landar passerar frambenets kota under framknäet. Du kan själv placera in strecket i din fantasi.

Den obeservante betraktaren kan här se att bakhoven ännu har en liten bit kvar till backen och att frambenet alldeles nyss har passerat rakt under kotan. Detta tyder på att viss passtakt kan finnas kvar hos hästen. Detta är dock så lite och brukar kallas för ok takt. Det kan också bero på att tempot hos hästen är lite högre och att hästen har framåtgripande rörelser. Det är inte förrän man ser hästen i rörelse som man kan avgöra om det är viss passtakt kvar eller inte.

Som man kan se på bilden är bakhoven ännu inte i backen när frambenets kota passerar knäet. Om det är uppenbart avstånd till backen är hästen tydligt passaktig. Är det bara ett litet avstånd (nu är vi nere på millimeter) är det mer slumpen när bilden är tagen som är det avgörande.

Hästar med kraftigt lateralt rörelsemönster i tölten hamnar oftast i detta läge. Trampar för djupt och långt under sin egen kropp utan att bära så mycket vikt. Bakbenet kommer att landa nästan samtidigt som frambenet i backen.

Vad kan vi då gå in och titta på för att få hjälp med för att avgöra hur mycket passtakt det är? Tänker man sig att man är på tävling är det av stor vikt att bedöma graden av passtakt. Som vi kan se är passaktig tölt till största delen en lateral gångart. Ofta befinner sig benen i detta moment.
Det laterala momentet är lätt att se även utan slow motion. Det beror på att hästen befinner sig i dessa moment större delen av rörelsemönstret.

Vad vi däremot ska koncentrera oss på är det moment då hästen står diagonalt. Det som försvinner när hästen går i grisepass. Nu kan det bli svårt att hinna se. Gäller att välja en diagonal och bara titta på den.

Detta moment är kort hos den passaktiga hästen. Ofta står inte ens hovarna helt i backen samtidigt. Frambenet hinner gå över på tå innan bakbenet har landat. Desto svårare det är att se desto mer passtakt är det.

Se det i rörelse!

Det tar ca. 4 minuter med ett 56k modem

Denna metod är även bra att använda sig av för att titta på kroppslaterala hästar. D.v.s. hästar som ej böljar i bålen utan ser mer passaktiga ut än de är. Om båda benen i en diagonal står helt i backen är det inte så mycket passtakt kvar i hästen.

Om man misstänker passtakt hos en häst så kan man leta reda på detta moment. Ser man det är det inte mycket passtakt kvar. Ev. kan tölten vara helt ren. Här är samma häst som tidigare gick i passtakt i ren tölt.

Som du kan se är formen hos hästen betydligt bättre. Bakbenen bär nu mera. Skjuter inte bara på längre. Det ser ut som om någon lyft upp hästen vid manken och nacken. Man brukar tala om att eftergift bak ger eftergift fram.
Vi har nu fått en kugghjulshäst och livet leker igen.

Tillbaka

© Landsberga islandshästar